Utmarken : lyrics for Utmarken album

Words : Official lyrics
Release : Utmarken
Thanks to the band for the sharing.

Tracklist :
01. Strömkarlens Son
02. Välkommen Till Norrland
03. En Stadig Puls
04. Till Skogs
05. Tystnadens Röst
06. Dråparen
07. Vintern
08. Regnet Faller
09. Häxkonst
10. Bleka Toner
11. Yxtid
12. Norrland Är Mörkt Nog Ändå

01. Strömkarlens Son

Jag rör mig vid strömmande vatten med min skälvande sträng
En vålnad ur nordländska natten spelar upp sin refräng
Kom med, kom med, följ mig ner
Jag ska visa dig sanningens kolsvarta djup
Allt det där som du inte ska se
Därför hatad och fruktad av många

Jag är strömkarlens son
Strömkarlens son
Strömkarlens son
Jag är strömkarlens son

Under sommarens dimmiga nätter i en bäck på en sten
I en isvak i midvinterns kyla under norrljusets sken
Jag vet du vet, så följ mig ner
Du känner det själv, så låt rädslan fly ut
I mitt mörker du sen stiger ner
För att aldrig igen återvända

Jag är strömkarlens son
Strömkarlens son
Strömkarlens son
Jag är strömkarlens son

Tordön skallar
Riket faller
Folket sover fast riket står i brand
Från mitt vatten
Djupt i Norrländska natten
Ser jag elden förtära allt på land

Jag är strömkarlens son

02. Välkommen Till Norrland

Över vidder och nejder hörs ett avlägset skri
Det är ljudet av ett byte som slutar sitt liv
Uti dimman sitter Norrlandsbon med höjt gevär
och ser bytets liv ändas men's stadsbon förfärs

Välkommen till Norrland
Till helvetet på jord
Där brännvinet susar genom invånarn's blod
Välkommen till Norrland
Till fattigdom och svält
Där folk blir begravda på åkrarnas fält

Våra gruvor de ägs av nåt utländskt bolag
Och där jobbar vi och sliter vareviga dag
Och den vinst vi genererar kommer aldrig tillbaks
och den som protesterar kör dom till gulag

Välkommen till Norrland
Globalismens koloni
Där spriten du dricker ger melankoli
Men bland jägare och bönder
är beredskapen god
Och går allting åt fanders
frys jag ihjäl i min bod

Välkommen till Norrland
Till vidder av skräck
Där Strömkarlens son sitter näck i en bäck
Välkommen till Norrland
Där vägen tar slut
Där fullmånen lyser under vittrornas tjut

Vittrornas tjut...

03. En Stadig Puls

En stadig puls, en urkraft
En stadig puls, en urkraft
En stadig puls, en urkraft
...

Res dig
Känn din styrka
Släpp all skam och ställ dig upp
Dagen är nu kommen
Det är dags att bryta upp

Skynda, skrid till verket
Det finns jobb här, så sätt fart
Sluta att förtvivla
Känn din styrka
Res dig upp!

04. Till Skogs

Ande och mening får ersätta tomhet
och en omvärld bortom vett och sans
Jag siktar mot frihet, siktar mot vidder
min färd går mot Utmarkens land

Bort ifrån trängsel, bort ifrån ytlighet
Bort ifrån strunt och trams
Med vapen och vilja, och verktygen packade
drar jag min kärra ...

Till skogs!
Jag bygger en koja i en avlägsen vrå
Till skogs!
Från Imperiets bojor jag ämnar att gå
Till skogs!
Ett konungarike är min enkla härd
Till skogs och kommer aldrig igen

Bland vidder och höjder får själen sin näring
och mitt livsträd växer stort och starkt
Jag lockas till sång av landskapets fägring
och kraften i urgammal mark

Kvällsmörkret bryts av avlägsna toner
I fjärran syns eldars sken
Går dit och välkomnas av frimän som också
flytt staden och dragit...

Till skogs!
Jag bygger en koja i en avlägsen vrå
Till skogs!
Från Imperiets bojor jag ämnar att gå
Till skogs!
Ett konungarike är min enkla härd
Till skogs och kommer aldrig igen!

För ditt liv mister snabbt all sin mening
om du inte får äga dig själv
Släpp skuldernas bojor, och känn du blir fri
Lev enkelt i skogen, min vän

Till skogs!

05. Tystnadens Röst

Ibland ängarna och bergen är min ande så fri
I den stillhet och den tystnad som rår
Där jag sitter vid min utsikt med en ny melodi
som ska fånga alla känslor jag får

Där finns platserna på randen av en värld som är vild
och till dessa vill jag färdas i kropp
Gå i dimmorna på myren medan natten blir till
och bli uppfylld utan tystnadens röst

Vill iväg, vill iväg
Ifrån trängsel till frihet
Det sliter och drar i mitt bröst
Vill iväg, vill iväg
Ifrån oro till stillhet
Jag har funnit och lyssnar till tystnadens röst

Vill iväg, vill iväg
Ifrån trängsel till frihet
Längtan slår sitt bo i mitt bröst
Vill iväg, vill iväg
Ifrån oro till stillhet
Jag har funnit och lyssnar till tystnadens röst

I en kammare i staden är jag nödd till att bo
för att släcka den omättliges törst
Observerad, kontrollerad, får min själ ingen ro
och jag längtar efter tystnadens röst

Vill iväg, vill iväg
Ifrån oro till stillhet
Jag har funnit och jag längtar till tystnadens röst

06. Dråparen

Hören mig alla som värnar sitt liv
Vi begynner nu den sista färden
Ty dråparen vandrar med skördarens kniv
genom städer, över ängar och gärden

Oskuldens tid är nu evigt förbi
och det offer som krävs pryder härden
Hornlåten bringar nu lidandets tid
och ett mörker slår ner över världen

Gör dig redo för dråparen
Smärta kan bli vishet, min vän
Då nu mänskan vill lida igen
så välkomnar vi skärar'n, undergången är nära

Gör dig redo för dråparen
Vill du dö ska du få det, min vän
Den som glömmer får lida igen
Faller mänskan till föga, så står likbålen höga
Gör dig redo att dö...

Svart blir sen solen och sommaren med
och jorden sen sänkes i havet
När kniven han driver i köttet sen ned
en isvind drar ut ifrån graven

Vindålder, vargålder, hordom och svält
och broder ska ställas mot broder
Där dråpar'n drar fram vissnar åkrarnas fält
Sån är lidandets fader och moder

Gör dig redo för dråparen
Vill du dö ska du få det, min vän
Den som glömmer får lida igen
Faller mänskan till föga, så står likbålen höga

Gör dig redo för dråparen
Smärta kan bli vishet, min vän
Då nu mänskan vill lida igen
så välkomnar vi skärar'n, undergången är nära

Gör dig redo att kämpa för frälsning
Kämpa för frälsning...
Kämpa för frälsning...
Kämpa för frälsning...

Gör er redo för dråparen
Är du stark får du leva, min vän
för när svagheten lämnat oss sen
så ska gudarna vakna om vi rädslan försakar

Gör er redo för dråparen
I nöd prövas styrkan, min vän
Då nu mörkret ska falla igen
Håll de närmaste nära
Låt dig inte förfäras

Gör dig redo för dråparen
I nöd prövas styrkan, min vän
Då nu mörkret ska falla igen
Håll de närmaste nära
Låt dig inte förfäras!
Gör dig redo för dråparen...

07. Vintern

I en ensliger gård, längs en avlägsen väg
står en ensammen man med blicken fästad mot skyn
Han har gått där i ensamhet så många år
och sett järtecken hopas och förebuden nalkas för sin inre syn

“Woe…. Den här vintern blir särdeles svår, den, woe….
Woe…. En vinter som dräper ut våren, och åren…. woe….”

“Jag har brukat min mark, jag har sått det jag sått
 Jag har sökt att förtälja men få har hörsammat mig
 Ni har gjort era val! Nu ska bilan slå ner!
 Nu jer tärningen kastad och räkenskapens bödlar
 har kallats in.”

Woe…

“Ansikte mot ansikte med döden står jag nöjd
Jag höjer mitt vapen och siktar,
gör mig redo för strid…
Jag är redo för strid.

Jag skådar paniken med lugn i mitt sinn’
Jag vet vad som väntar när fåren till slut kallas in
He schko’ snart börj’ å brinn’...”

“Woe…. Den här vintern blir särdeles svår, den, woe….
Woe…. En vinter som dräper ut våren. Och åren…. Woe….”

08. Regnet Faller

I en tid som är bruten och död
Utan mening och utan mål
I ett mörker som aldrig tar slut
I medvetandets svarta hål

Driven av hopp,
förtvivlan och nöd
Går jag att finna en källa som ska släcka min törst
med de rännilar som fortfarande finns kvar

Regnet faller,
Tiden kommer snart nu
Regnet faller
Jag ser allting klart nu
Vet den väg jag ska gå
En väg som är smal
En stig utan slut
att gå den tid jag har kvar
Lyft upp mig, valkyria
Min strävan finns kvar
Till livets slut

Under stjärnorna ger jag mig ut
i min stillhet och ensamhet
Känner vidderna utan slut
Känner kraft komma över mig

Lovar mig själv
Att aldrig ge upp
Än finns det hopp, och ska jag in i mörkret ändå
är det motståndets och kampens väg det skall gå

Regnet faller,
Tiden kommer snart nu
Regnet faller
Jag ser allting klart nu
Vet den väg jag ska gå
En väg som är smal
En stig utan slut
att gå den tid jag har kvar
Lyft upp mig, valkyria
Min strävan finns kvar
Till livets slut

Woooo….

09. Häxkonst

När du slår upp dina blå
för att se vad som står på
När du tittar dig omkring
ser du inte någonting

Men vad du inte kan se
det står en magiker bredvid
som förvrider det du ser
Därför vet du inte mer

Du är utsatt för häxkonst
Du är utsatt för häxkonst
Du är utsatt för häxkonst
Du är utsatt för häxkonst

När du uti skogen gå
För att fälla villebråd
och du tittar dig omkring
ser du inte någonting

Och du kan inte hitta ut
Skogen tycks ej ha nåt slut
Magikern han skrattar då
för att du ej kan förstå

Du är utsatt för häxkonst
Du är utsatt för häxkonst
Du är utsatt för häxkonst
Du är utsatt för häxkonst

10. Bleka Toner

Woooo…

Jag är fångad av en ny melodi
som plötsligt kom över mig
Vinden bär med sig en gammal sång
från utmarkens rand

Genom urberget bryter den upp
och sträcker sig emot mig
Med århundraden av slit och strävanden
i utmarkens land

Woo….

Så jag skyndar mig och ger mig ut
att möta natur igen
Uppå berget så blickar jag ut
och mottar välsignelsen
Ensam i stillhet på gammal mark
i utmarkens land

Gamla, bleka toner gör att smärta blir till vishet
och fyller upp mitt sinne med en sång
Gamla, bleka toner gör att smärta blir till vishet
och fyller upp mitt sinne, än en gång

När stråken möter stålet så skall anden köttet befalla
När jag lyssnar mot horisonten hör jag utmarken sjunga sin sång
Ännu en gång…
Ännu en gång…

Wooo….

11. Yxtid

Ande och kött i förening stark
är vägen till ett hem
Lång är vägen som wi skall gå
Måhända vi kommer ej igen

En vandring i mörker på bortglömd mark
med kraft från längesen
Fienden smugit sig tätt uppå
och mitt ibland oss står

Gör dig redo för yxtid
Gör dig redo för yxtid
Gör dig redo för yxtid
Gör dig redo för yxtid

Vinter och sorgdom och svält och nöd
i Nordens kalla vrå
Långt mera värd är en yxmans död
än den som ängsligt ser på

I hela västern är solen röd
I östern står den blå
Likväl är mänskan i evig nöd
tills dess att hon förstår

Gör dig redo för yxtid
Gör dig redo för yxtid
Gör dig redo för yxtid
Gör dig redo för yxtid

Kampen stundar
Odin blundar
Midgårds söner
Vapenbröder

Gör er redo för yxtid...

12. Norrland Är Mörkt Nog Ändå

Hör nu nödtorftens psalm
Stiga upp ur min barm
Med en doft utav näver och halm
Hör en dåre i skogen som skriker mot storstadens larm

Det är mörkt, mina vänner
och timmen är sen
Och natten, den faller. Så tung.
Och det norrländska svårmodet äger mitt sinne var stund

Så ge mig en stig som leder till en avlägsen plats
Upp mot gråsvarta klippor min kropp vill ta sats
Uppå avlägsna höjder
som av avståndet döljes
ska jag skrika tills luften tar slut

Ge mig en spade att gräva ett hål, vitt och brett
Låt mig ramla däri som jag ingenting sett
Midnattssol lyser världen
Som en klen tröst på färden
Ty Norrland är mörkt nog ändå...

Hör de människor som gick här
för så länge sen
Deras röster som ekar här än
Deras boplatser är borta, och förfallet det pågår här än

Deras strävan och nöd
och för tidiga död
Deras kamp för sitt dagliga bröd
Vi säljer deras själar för materiellt överflöd

Så ge mig en stig som leder till en avlägsen plats
Upp mot gråsvarta klippor min kropp vill ta sats
Uppå avlägsna höjder
som av avståndet döljes
ska jag skrika tills luften tar slut

Ge mig en spade att gräva ett hål, vitt och brett
Låt mig ramla däri som jag ingenting sett
Midnattssol lyser världen
Som en klen tröst på färden
Ty Norrland är mörkt nog ändå...

Genom natten rullar flyttlass från vidder till tvårummartvång
Ifrån byagemenskap till en trappuppgång
där gemenskapen dött av betong

Så ge mig en stig som leder bortom åkrarnas fält
Ge mig leråkrars ångest och vintrar av svält
Bland de nedhuggna träden
och igenvuxna gärden
ska jag skrika tills luften tar slut

Ge mig en sup, ja en dunk av den renaste sprit
Må imperiets lakejer aldrig hitta hit
Midnattssol lyser världen
Som en klen tröst på färden

Ty Norrland är mörkt nog ändå…
Norrland är mörkt nog ändå…
Norrland är mörkt nog ändå…
Ja, Norrland är mörkt nog ändå…